Så skapades de första filtren

Först i världen med filter i plastglas

Multilens grundare Lars Hellström sade ofta att "kreativa optiker finner lösningar, medan andra säljer glasögon". Han kallades på goda grunder för Oppfinnar-Jocke av sina första kunder och började tidigt att experimentera med filter.

Pionjären

Redan på 70-talet tillverkade företaget Corning mineralglas med färgade filter, men det fanns en del utmaningar med dessa. När Lars Hellström startade Multilens 1983 ville han därför prova om det gick att färga in plastglas. Och visst gick det – Lars Hellström blev först i världen med filter i plastglas!

– Pappas verksamhet fanns i ett gammalt pappersbruk, i förre fastighetsskötarens bostad. Det var där han började testa olika färgpigment. Han hade en liten kokplatta och grytor med olika färgbad och doppade linserna tills han hittade rätt kulörer, berättar Lars Hellströms son Björn Hellström.

Nya filterfärger

Först ut var ML511, ML527 och ML550. De selekterade bort samma ljus som Cornings versioner, men efter det har Multilens utvecklat en lång rad egna filterfärger, som ML450, ML500, ML585 och ML C1. Flera av dem så lyckade att försök har gjorts att kopiera dem – inte minst det populära C1-filtret som ofta används i solglasögon.

Många försök har gjorts att kopiera ML Filter

– Våra första filter selekterade effektivt bort allt oönskat ljus, men användarna upplevde ibland att färgseendet ändrades för mycket. Därför tog vi fram C1-filtret som bibehåller färgseendet bättre och som upplevs lite mjukare, säger Björn.

– Vi jobbade tillsammans med en optiker som hette Carl-Otto och först hette filtret CO1 efter honom, men när fler optiker blev inblandade i utvecklingen förenklade vi namnet till C1, som också står för engelskans comfort.

Kontrast, komfort, skydd

I filtrens barndom pratades det mest om de kontrasthöjande egenskaperna. Idag handlar budskapet allt mer om komfort och patientens egen upplevelse. Men filter handlar om också om skydd och det är anledningen till att ML400 kom till.

– Man brukar säga att gränsen för UV-ljus går någonstans vid 400 nm och därför ville vi klippa ljuset där, berättar Björn. Det här var helt enkelt vårt sätt att UV-behandla glaset – vi lade på en ljus 400-färg för skydd, med ett litet stänk av komfort.

Så vart är filtertekniken på väg nu?

– Jag tror att vi kommer att se allt mer brutna filterfärger, dvs filter som selekterar ljuset, men med en liten del grå eller brun färg för en mer estetisk effekt.

Jag tror också att vi kommer att se fler varianter av filter för personer med neurovisuella problem. Vi kommer att fortsätta fördjupa oss i hur filter på olika vis får oss att må bättre!